Dag 1, 8 oktober
2012-10-21 / 00:23:00 / Allmänt /Uppstiging kl 06.00 för att packa det sista och göra sig redo för det stora äventyret. En sista dusch och rejäl frukost före avresa. Förväntansfulla och glada lämnade vi 08.30 hotellet i Moshi. En lastbil väntade på oss utanför hotellets portar, fullpackad med våra väskor, mat, utrustning och bärare för de nästkommande åtta dagarna på berget. Nu var vi äntligen påväg!
Resan började med en nästan två timmar lång skumpig bilfärd till Londorossi Gate för incheckning och vägning, därefter ytterligare en dryg timme till startpunkt. Första biten på asfalterad väg, sista och längsta biten på knöliga, smala och ojämna grusvägar. Vi flög upp och ner i sätena och packningen yrde. Vilken upplevelse! Jag har dock varit med om en liknande färd tidigare, då jag reste genom Afrika på skumpiga vägar från Sydafrika till Kenya 2011. Men de andra i gruppen blev bleka och shockade. En galen resa, men roligt, och helt unik. Sånt här upplever man bara i Afrika.
Vid Londorossi Gate, 2360m, var det dags för vägning av packning och utrustning. Vår grupp består av 18 bärare, två kockar, 4 guider och oss sex vandrare. Varje bärare har tillåtelse att bära totalt 15 kg. Väskor radades upp och vägdes in för att godkännas. Efter en lång väntan åkte vi vidare mot startlinjen.
Vi svängde av in på en betydligt smalare och mindre använd väg. Borde inte ens kallas väg... Träd och stenar slog mot rutan och underredet på bilen. Vi reste in i regnskogsområdet och skymtde apor i trädkronorna. Väl framme hoppade vi ur med lättnad. Att åka lastbil i Afrika är en unik upplevelse.
Vi blev avsläppta på en liten grusplätt, mitt i regnskogen, mitt i ingensatns. Det var nu det skulle börja, äbentyret och vandringen mot toppen. Vi tog några steg in i skogen, upp för första kullen, för att slå oss ner för lunch. En lunchbox färdigpackad från våra bärare. Enkelt, men välbehövligt!
Efter lunch var det dags. Nu började vandringen mot vårt första läger, Mti Mkubwa. Första etappen var varken jobbig eller brant. Jag var ivrig och pinnade på, men fick snart tillsägelse. "Pole, Pole", sakta, sakta. Guiderna såg till att vi alla höll ett långsamt tempo, vilket gjorde mig aningen frustrerad. Jag var full av energi och kraft, men fick hålla tillbaka och gå sist i ledet. De långsammaste först, och de snabbare sist.
Vi alla blev rekommenderade att använda stavar som hjälp under vandringen. Något som jag tidigare varit emot, men som visade sig vara ett gott hjälpmedel, särsilt nedför.
Vi vandrade i cirka två timmar innan vi nådde vårt första camp. En kort och enkel sträcka, men fantastiskt vacker! Första dagen spenderades i frodig regnskog och jag njöt av omgivningen längs vägen. Det är nåt alldeles särskilt med regnskog, något speciellt som inte går att hitta hemma i Sverige.
Vårt första läger, Mti Mkubwa, låg på 2895 meters höjd. Dagen var varm och fukrig, medan kvällen snart blev kall. Vi blev tilldeleade tält och serverade middag. De är verkligen omtänksamma våra bärare. De springer i förväg för att sätta läger och förbereda middagen innan vi hinner fram. Ikväll blev vi serverade soppa och bröd till förrätt, potatis, köttgryta och kokta grönsaker till huvudrätt. Efter maten fick vi en termos med hett vatten för att dricka te, kaffe eller varm choklad. Vi satt uppe i mörkret och pratade om första dagens vandring. Solen gick ner före sju och vid åtta gick vi alla och lade oss.
Vilken dag! Vilken kväll! Jag är helnöjd. Har verkligen haft det toppen och njutit varje stund. Det är kallt nu på kvällen, men jag har bra kläder att ta på. Inatt blir det ullstrumpor och underställ i sovsäcken. Jag sover ensam i mitt tält och får kämpa för att hålla värmen. Men jag är lycklig. Trivs så himla bra med campinglivet. Att få vara ute i det fria dygnet runt i åtta dagar känns underbart. Vilken frihet! Jag är så himla glad att jag gör det här. Imorgon väntar nya upplevelser och utmaningar! Varje dag är en dag närmre toppen. Godnatt!
design av: joannalicious
